När jag först satte min fot i mitt gamla hus på landet i Sverige visste jag att det inte skulle bli lätt. Inget rinnande vatten, inget fungerande värmesystem och en renoveringslista som var längre än jag kunde föreställa mig. Och ändå – jag kände mig hemma. Att köpa det här huset handlade inte bara om brädar, bjälkar och reparationer. Det handlade om något mycket djupare: att lita på min inre kompass.

I det här inlägget vill jag dela med mig av vad det här huset lär mig om personlig utveckling, transformation och att lyssna på den tysta rösten inom mig. Min förhoppning är att du kommer att se reflektioner från din egen resa här – och kanske hitta modet att ta ditt nästa steg framåt.

⸻

Att lita på sina önskningar, även när de är svåra för förståndet att greppa

I åratal ignorerade jag längtan jag kände inombords. På pappret var mitt liv i Tyskland bra. Men innerst inne var något inte rätt. Jag hade alltid känt mig kallad tillbaka till Sverige, särskilt till just det här området där jag hade bott tidigare.

Sanningen är den att våra inre önskningar sällan försvinner. Om du känner en ihållande dragning mot något – en dröm, en plats, ett sätt att leva – är det inte slumpmässigt. Att ignorera det leder ofta till domningar, missnöje eller till och med utbrändhet. Att följa det, hur osäkert det än må kännas, är det som får dig att leva igen.

⸻

Smekmånadsfasen slutar alltid – och det är okej

Till en början var spänningen i att vara i huset överväldigande. Allt kändes magiskt, precis som jag hade föreställt mig. Men förr eller senare sätter verkligheten in. För mig såg det ut som:

• Stress över att inte ha vatten i huset
• Oro över uppvärmningen inför vintern
• Oändliga telefonsamtal till entreprenörer

Detta skede är inte misslyckande – det är tillväxt. Varje personlig förvandling går från möjlighetens spänning till verklighetens utmaning. Nyckeln är att fortsätta, med vetskapen om att obehaget är en del av att bli den person som kan leva det liv du verkligen vill ha.

⸻

Varje utmaning avslöjar oväntad styrka

Genom att leva utan vatten upptäckte jag hur mycket jag hade tagit det för givet. Jag hittade kreativa lösningar: använda regnvatten, borsta tänderna i trädgården, till och med ta emot hjälp från grannar som erbjöd duschar i utbyte mot hemlagade måltider.

Personlig utveckling fungerar ofta så här. När du kliver in i det okända upptäcker du styrkor och lösningar som du inte visste att du hade. Men du kan bara komma åt dem när du har vågat lämna din komfortzon.

⸻

Du behöver inte göra det ensam

En av de största lärdomarna det här huset har lärt mig är att självständighet är överskattat. Oavsett om det var vänner som hjälpte till i källaren eller grannar som ställde upp när jag behövde stöd, insåg jag att det inte är en svaghet att be om hjälp. Det är gemenskap.

I livet – precis som vid renovering – blomstrar vi när vi lutar oss mot andra. Förvandling är inte tänkt att vara en ensam väg.

⸻

Lita på processen, lita på dig själv

Din inre kompass kommer aldrig att leda dig vilse. Den lovar inte en enkel väg, men den pekar dig mot det liv som är i linje med vem du är. Ja, det kommer att finnas hinder. Men vart och ett kommer antingen att visa dig en styrka du redan bär på eller lära dig något nytt.

När du känner den inre dragningskraften kan du lita på den. Du behöver inte känna till hela vägen. Du behöver bara ta nästa steg.

⸻

Några fler tankar

Det här huset håller på att bli mer än bara ett renoveringsprojekt. Det är en spegel av personlig transformation – rörig, utmanande och djupt givande. Varje trasigt rör, varje försening, varje liten seger lär mig att lita djupare på min inre kompass.

Om du står vid kanten av ett beslut och undrar om du ska följa ditt eget kall, inbjuder jag dig att lyssna inåt. Du är inte trasig eller i behov av reparation. Du är redan värdig dina drömmar, precis som du är nu.